flatens historia!
”Under 1932 påbörjas såsom stats-kommunalt reservarbete anläggandet av ett friluftsbad vid sjön Flaten invid stadens lägerlivsområde. Detta friluftsbad, som kommer bliva Stockholms största strandbad, beräknas bliva klar år 1934.”
Nu startades byggandet av friluftsbadet Flatenbadet, medan de lyckligt lottade lägerlivsidkarna fortsatte tälta kring Flatenområdet. Snart skulle ”Rivieran vid Flaten” eller ”Stockholmarnas nya sommarparadis”, som DN uttryckte det, byggas.
Anläggningen
 Stadsarkivet Idrottsförvaltningen. Stora badet juli 1934  Stadsarkivet Stockholms Tidningen. Entrén (utan skylt) juli 1934  Stadsarkivet Svenska Dagbladet. Simuppvisning 1934  Stadsarkivet Svenska Dagbladet. Vid entrén mot norr 1934  Stadsarkivet Serveringsbyggnaden 15 juli 1941  Stadsarkivet. Omklädningspaviljongen cirka 1939 |
Badet anes med en strand på 1200 meter och en tillskapad sandplage på 18 000 kvadratmeter. Här fanns plats för upp till Arbetet, åtminstone tillförseln av sand, utfördes av arbetslöskommittén som efter lite problem i början, Sandlass efter sandlass dumpades i Flaten så att utmärkta badstränder anordnades, något som vi alla kan fröjdas åt än idag. Med lite luftByggnadsverksamheten fick i sin inledning ett problem, vi kan kalla det ”storm i ett vattenglas” eller en kommunal skandal. Ove Säverman på DN skrev juli 1998 en liten artikel om denna händelse: Arbetslöshetskommissionens nödhjälpsarbetare fick i sin tur betalt Ett citat till från Sävermans artikel: Enligt samma artikel sjöng Edward Persson in en Flatenvisa kallad lite luft vi fick ej ta för mycket luft ´å undra på så mycket luft som gick åt” Badet öppnasInvigningen skedde den 23 juni 1934. För att beskriva hur stor euforin var över denna badort citeras Vidare i samma artikel står det: som togs i anspråk som ett provisorium. Avsikten var att senare få till stånd en större restaurangbyggnad. Under sjutton år konstaterade friluftsstyrelsen: ”I det nuvarande finansiella läget vill styrelsen dock icke föreslå ett fullföljande av denna plan utan förordar en förlängning av provisoriet”. Tjänsteutlåtandet försätter med att konstatera: ”Emellertid är serveringsbyggnaden i ett synnerligen bristfälligt skick. Hälsovårdsinspektionen har vid upprepade tillfällen anmärkt på de hygieniska förhållandena i byggnaden”. Nästa steg i Flatens utveckling var att begränsa området med en inhägnad och därtill besluta att ta upp ”viss entréavgift ej blott av badande utan även av tältare på nämnda områden”. Två ordinarie vaktmästare samt ett antal vikarierande vaktmästare anställdes för hålla ordning, kan tänkas. 1935 utökades skaran till fyra KommunikationerMen det beslutsfattarna glömde bort var kollektivtrafiken, för när badare och tältpionjärena ville åka hem var alla bussar fullsatta Rapport från en viss Lindström som meddelade att, ”fullsatta Detta hände faktiskt så sent som november (!) 1934. Ändå |
Badets första år
Under 1930-talet gick verksamheten framåt i nybyggaranda. Barnbad med badbussar startade 1935 Ansökningar för att få bygga mer rejäla tältstugor gjordes av camparna utan framgång. Ett direktiv uppmanade alla tältstugeägare att transportera bort bord och bänkar innan 21 september 1936. Annars skulle allt brännas upp. Tyvärr fick ett par sina möbler uppbrända trots att de kom ut söndagen den 19 september för att hämta möblerna. Vilket de förstås anmälde. Förste vaktmästaren Eskil Piehl hade varit i farten. Känns efternamnet igen? Han tjänstgjorde till 1939, hans bostad var i entrébyggnaden. Så fortgick 1930-talet. På hösten 1938 tillkom två tennisplaner och ett lekfält bakom bangolfbanan. Längre bort anordnades en fotbollsplan. År 1944 skriver vår Folke Thörn: ”För att bibehålla jämvikten i naturen och undvika alla som helst skadegörelser bör det sålunda i dessa dagar ligga nära till hands, att svenska folket av alla åldrar och samhällsklasser undervisas i vad vi med ett gemensamt namn kan kalla naturvärn. Att denna undervisning eller upplysningsverksamhet inte bara bör gälla det egentliga friluftsfolket och skogarnas idrottsmän är helt naturligt. Förr eller senare kommer varje svensk medborgare i kontakt med vår natur. Naturvärnskunskap bör sålunda vara lika självklar ingrediens i vårt vetande som läs- och skrivkunnighet, trafikkunskap och vanligt folkvett.” Allemansrätten etablerades på 1940-talet, men blev lag först i början av 1990-talet.Denna information har tagits från Bagarmossens Hembyggdsförening. Som ligger bakom skriften om Flaten, som går att köpa i Strandgrillen.